GUSTAV SJÖBERG / DIKTER

Gustav Sjöberg
DURCHZUG-SVITEN
Ur samlingen SPRICKTIMMEN

Åter sandhavets
tigande,

sjok på varandra

mumieögon

De värkgjutna
vidjorna

- - -


Köttansiktenas figurlösa
härvaro

Namnsvärta:
icke-namnet

Kyriet Sprucken
förhud

Grå röda

- - -


Här
ges inget rum:

döda kläder

ohörda

Inte heller minnet

gröper

- - -


Efter svepningen
eldarna...

Revor innanför
bilden

Det plöjer genom
gruset,
huvudet

- - -


Brytningar -

Tolkningarna
livsspåren

Bottenskrapets rester,
tomskåror

- - -


Glömskan slinter
över
stillnad

Allting vidöppet:

vrider sig
ner-
fästat

genomtågat

- - -


Där,
nedanför botten-
lösheten





Senkommet kallnar
skåran, uppvärtes,
oläsligt spridd bakom
ögonens svett

- - -


Närvarosprängd

bortåttrombernas
historieskorpor

- Gröpe, oblat
för de törstande

Dykningar. Grusat
slagg.

- - -


Varblåsorna
under pusslets
hud:
söndersmekta,
utspydda


Fåror
blottlägger

kryptan

- - -


Smutsstenen
under
katakomberna

Blytäcken
bryter sitt
kött

- - -


Votivgåvor

den sönder
brända

________________



Copyright©Gustav Sjöberg 2006